Inbound orientation!

Jag är tillbaka efter en helg på Camp Kiwanis bara en halvtimme från Calgary, och det var stört roligt! Vi var ungefär 20 utbytesstudenter från Finland, Ungern, Beligen, Turkiet, Japan, Thailand, Brasilien m.fl. m.fl. Det var även cirkus lika många rotexmänniskor, alltså kanadensare som har kommit hem igen efter sitt utbytesår. Dom hade varit över hela världen dom med. Det är sånt som får en att älska mångkultur. Det är såhär det där multikultitjaffset borde se ut på riktigt! Känslan man fick när alla snackade engelska med många olika brytningar, och hur dom från rotex snackade det språket dom hade lärt sig utomlands med folk som kom från dom länderna, var riktigt härlig! För att göra allting ännu bättre så var en del kontaktpersoner från olika delar av världen, som till exempel Jugoslavien, Malaysia och Edmonton. Vi fick tid till att utbyta erfarenheter från våra hemländer och dela med oss av maträtter och traditioner.

Detta, tillsammans med lägret i sin helhet med alla aktiviteter gjorde att man lärde sig massvis av nya saker. Endel saker som jag har lärt mig i helgen är:

En lång harrang med finska svordomar
Att det krävs fem starka män för att gillra en björnfälla
En turkiskt kortspel
Western line dance och någon pardans
Att chips med ketchupsmak inte är någon höjdare
Att man inte ska lägga upp något som Rotarianer inte ska se på facebook

På lördagen åkte allihopa till Heritage park, som är en historisk by. Alltså, en historisk by i kanadensares ögon är cirka hundra år gammal. När vi var där skulle vi leta efter olika saker och bocka av dom på en lista att man hade sett dom. Det var bland annat en åsna, ett dambräde, ett städ och en bäverpäls. Vi skulle alltså hitta alla saker, och på så sätt hinna med att se hela staden. Vi råkade springa på några som spelade krocket i en trädgård, och dom lät oss gärna spela. Det var roligt, och alla greppade spelet, till och med en tjej från Thailand som knappt kunde någon engelska. Dessutom drack vi old fashioned root beer, som kallades birch brew. Den smakade lite mer än vanlig root beer, och var inte lika söt, så den var ännu godare. Innan jag åker hem kommer jag antagligen att vara beroende av root beer! Flaskan hade en kapsyl som man skruvade av, så det var lite förvirrande. Senare på kvällen lärde vi oss att dansa western line dance, och en annan westerndans som man dansade i par. Det var roligt, för musiken som man dansade till fick en verkligen i rätt mood.

Nu i helgen har jag blivit inbjuden till två familjer! Dels grannen som bara bor ett par nummer ifrån oss, men också till Medicine hat, som ligger ungefär två och en halv timmes väg från Calgary, så det var ju trevligt! Det brukar vara utbytesstudenterna man kommer närmast, så det här gänget kommer antagligen att bli mina närmaste vänner under mitt år, men man vet aldrig! Ett härligt gäng var det i vilket fall.

Kort sagt, en helt awesome helg!

Hälsningar

Björn

Rafting!

Igår var vi iväg på forsränning! Vi var elva personer som åkte totalt. Kathryn, Victoria, Jag, samt kompisar från high school med barn till Kathryn Det var skitkul! Eller ja, forsränning var nog lite att ta i. Vi hade varsinn uppblåsbar båt som vi sakta gled ner på the Elbow river med. Det tog 2 timmar att komma ner till downtown, så specielt fort gick det inte. Att min båt tappade luften halvvägs gjorde ju inte saken bättre, för det började bli lite blött på slutet! Men inte ska vi hänga läpp för det, för vi hade kul ändå! När vi kom tillbaka drog vi över till en kompis till Kathryn på BBQ. Något man alltid verkar ha på BBQ är majskolvar. Med salt och smör på är det hemskt gott! Det var jättetrevligt, och det är härligt att träffa människor, även om dom inte är i min ålder. På tal om det så är det bara två dagar kvar innan jag ska träffa alla utbytesstudenter. Jag är fett taggad! Vi ska bo i ett par scoutstugor bara tjugo minuter härifrån, så det är härligt att det är nära. Wing-Kee säger att om man ska iväg någonstans när man är i Kanada så ska man alltid ta med en jacka, för man vet aldrig när det kan bli kallt. Hans fru, Kathryn, berättade om en utbytesstudent från Holland som inte hade tagit det på allvar. När de sedan skulle upp och vandra i bergen och det började snöa, fick han bråttom ner till bilen, och det var i Augusti! Så det är bäst att packa ner varma kläder.

Igår fick jag dessutom äta kinamat på riktigt vis! Innan forsränningen var vi nio stycken som åkte iväg till en mall med kinesiska affärer och restauranger. Vi åt något som kallas dim sum. Det är ungefär som spanska tapas, alltså att man äter olika smårätter. Det var mycket olika knyten. Det var nudelknyten med räkor eller fläsk, också var det ris inlindat i lotusblad. Förutom det fanns det kycklingfötter, friterad gåslever och bakelser med någon sötsur citronkräm. Till detta drack man te. Det var helt klart en spännande upplevelse, och kycklingfötterna var goda!

Nu har Kathryns vänner åkt vidare, så jag kan flytta ner i källaren igen. Idag bar jag ner väskan, och jag har redan tillräckligt med saker för att allt inte ska få plats. Jag undrar om en extra väska kommer att räcka när jag ska hem igen, men den dagen sen sorgen! För inte så länge sen hade vi regn och åska. Det har tydligen regnat ovanligt mycket i Calgary, för det brukar vara mycket torrare än så här.

Galet taggad inför helgen!

Yours truly

Björn

Första rotarymötet

Idag var jag på min första rotarylunch. Det var rätt roligt. På mötet var det nog ungefär hundra till hundrafemtio personer, så det var rätt många, och nästan samtliga var äldre män. Ett par tanter fanns det men dom var nog inte fler än 10. Jag fick min första månadspeng samt en lunchbiljett när jag kom. Alla var jättetrevliga och ville hälsa på mig. En kille som jag hamnade brevid, Tim Heaton, var störtskön. Han gick upp på scen och sjäng route 66, samtidigt som han spelade gitarr till. Förutom det var det inte så mycket spännande som hände, det var lite olika föredrag och rapporter om olika saker. Tim sa att det säkert var några där som skulle ta med mig ut och fiska eller åka skidor, och det vore skitkul, så jag får höra mig för lite!

Igår blev jag inbjuden till en grupp för alla inbounds till Distrikt 5360, och det verkar inte vara så många killar som är här i år. Det var tjejer från Holland, Frankrike, Thailand och Tyskland, samt en grabb från Turkiet. Det kommer antagligen vara några fler, men dom vet jag inget om än. Men på fredag får jag alltså träffa dom, och jag är överdrivet taggad! Jag är ganska svältfödd på socialt umgänge, så det ska bli härligt att träffa lite folk. Hoppas att dom är trevliga!

Just nu finns det en utställning här i Calgary som heter body worlds. Den ska tydligen vara hur cool som helst, för det är konserverade människokroppar, som dom har skurit upp. Det var någon som var jättefet som dom hade skurit upp i skivor eller något, så att man kunde ge hur fet han var. Kathryn var där med några kompisar och deras barn idag, och dom tyckte att det var jättehäftigt. Inträdet kostade $20, så det är ju inte så farligt. Jag måste försöka hinna med att gå på det innan dom stänger om tre veckor!

Sam visade mig en av dom coolaste låtarna jag någonsin hört. Den heter the Last Saskatchewan Pirate, och handlar om en bonde som inte hade råd att ha kvar sin gård. Han sökte förjäves efter ett jobb, så tillslut beslöt han sig för att bli en pirat på Saskatchewanfloden, som är ungefär 20 meter bred. Han tar säd och redskap från bönderna i närheten, och en beriden polis försöker fånga honom. Tyvärr har han ingen båt, så han måste jaga honom utmed stranden. Han blir av med jobbet och går istället med i bestättningen. När det senare blir vinter och floden fryser så drar han ner till New Mexico. Den låten är helt underbar, och jag måste lära mig den innan jag åker! Här kommer den!



Nu är det nog dags att sova om jag ska vakna innan tolv imorgon. Jag har en tendens att sova cirkus tolv timmar här borta, så det är väl bäst att jag får min sömn!

Kör försiktigt!

Björn


Jag har träffat människor i min ålder!

Min kontaktperson är helt underbar! Igår ropade han till Kathryn: "Sam is shaving his balls! He wants you to help him!" Det han höll på med var att raka en tennisboll så att han kunde måla den. Han är stört skön. Igår var vi också borta vid Rocky Mountains, ungefär en och en halv timmes bilresa från Calgary. Vi var i Banff national park och gick upp på ett berg som heter Tunnel Mountain. Det var ingen speciellt lång promenad, men det var fin utsikt! Vi tog även en titt på staden Banff och köpte Maple fudge. Väldigt sött, men väldigt gott! Fudge är smör, grädde och smör, så mycket onyttigare än så blir det nog inte. Senare på kvällen drog jag och Sam iväg till en jobbarkompis till honom. Vi var fyra stycken som satt på baksidan vid en lägereld. Sarah, hon som bodde där, hade en potatiskanon! Den var helt underbar, så vi sköt prick på en vagn som stod där. Dom berättade om alla olika drinking games som dom har här i Kanada. Det var en lek som kallas Drink the beer, och den gick ut på att efter varje öl man hade druckit skulle man dricka en till. Och efter varje klunk skulle man ta en till klunk. Ja, ni lär ju förstå hur det slutar. Det fanns en annan som gick ut på att man skulle ta två stora ölflaskor, och tejpa fast en vid varje hand med duck tape. Sen fick man inte ta av dom innan man hade druckit ur dom. Den kallades Edward forty hands. Andrew sa att man blev stört pissnödig efter en halv, så då var det vara att bita ihop och dricka resten som en riktig man. Den mest extrema varnog shoot the boot, som gick ut på att när man spiller ut något eller gör en s.k. party foul, så skulle man ta en sko som alla skulle hälla sina drinkar i, sen skulle man dricka upp rubbet. Helt sinnes! I Sverige är vi lite mer sansade.  Vi kunde också höra hur prärievargarna ylade ute på fälten runt omkring. Dessutom satt det en riktigt stor hök på taket. Den var mycket större än dom vi har på tomten, men jag tvivlar ändå på att det var en örn. Den var helt kolsvart, så man såg inte, men det lät ändå som en hök. På vägen hem berättade Sam att det ibland fanns pumor i skogen bara ett par minuters promenad härifrån.

Deras hund Boogie är hur cool som helst. En liten terrier som slickar på allting. När han ligger på golvet så slickar han på det, när han ligger i soffan slickar han på den, och när han sitter i Wing-Kees knä slickar han honom över hela låret. Helt otrolig hund. Deras andra hund, Leah, är mer sansad. Hon går bara omkring lite och ibland ligger hon och tittar på TV med Wing-Kee. I princip alla som bor här har hundar. Båda familjerna som har varit här och hälsat på har hundar, Sarah hade två hundar och vi har två hundar här. På tal om hundar så berättade gästerna vi hade i förrgår om en bäver som hade dödat en Siberian Husky, och det är ändå ingen minihund. Helt otroligt, Emmy har faktiskt all rätt att inte vara överförtjust i bävrar.

Idag fick jag ett brev på facebook! Det var troligen det roligaste brevet jag någonsin fått. Det var från Emilia, och handlade om dirty french. Alltså ja, snusk på franska, är det inte underbart? Så nu vet jag ungefär fem olika sätt att säga tuttar på. Lätt att jag ska läsa franska i skolan sen så att jag sätta in det i någon mening också! Jag kan läsa 10 credits med franska, alltså ungefär 250 timmar. Dessutom kan jag läsa franskan på IB-nivå, så med lite tur kanske det motsvarar ungefär steg ett till tre på i Sverige. Det betyder att jag kan läsa upp till steg fem sen om det stämmer, och det skulle vara helt underbart! Det är fortfarande överdrivet lång tid kvar till att skolan börjar, men om bara fem dagar får jag träffa alla andra från Rotary, och jag är sjukt taggad inför det.

Ikväll kommer Victoria hem från Vancouver, så det ska bli roligt att träffa henne. Jag kommer att gå i year 11 tillsammans med henne sen, och Wing-Kee säger att hon har många tjejkompisar. Han pratar alltid om tjejer. Idag sa han till exempel att curryn som han lagade var "hot and spicy, just like the Swedish girls". Han är tokhärlig!

Nu ska jag städa upp på rummet där nere där jag sover, eftersom jag ska sova i Sams rum de nästa tre dagarna. Dom får gäster som ska sova när jag sover nu. Så om jag städar nu slipper jag ju göra det imorgon!

Peace out

Björn

Väskan har kommit!

Väskan är anländ till 43 Bayview drive SW! Alltså där jag bor. Det är hur grymt som helst, för äntligen slipper jag att använda kallingar från Superstore. Superstore är någon motsvarighet till Ica Maxi eller Coop Forum, så jag är överlycklig! Det var mina första och förhoppningsvis sista kläder som jag inhandlade där. Bara själva känslan av att köpa kläder i en matvaruaffär känns väldigt fel. Efrersom väskan kom idag så har jag även fått min laddare till datorn, vilket betyder att jag kan skypa lite med mamma och pappa och alla andra där hemma. Jag pratade nyss med dem, och allt var bra där hemma. Eller, ja, dom är inte riktigt hemma, utan uppe i Söderhamn, så jag fick byta ett par ord med alla släktingar där uppe också. Det var tydligen dagens stora happening, eftersom alla samlades runt datorn och man hörde massvis med olika röster hela tiden. Det var roligt att prata med allihopa och höra hur dom hade det.

Jag har sovit till 12 ungefär varje dag eftersom jag har suttit uppe och snackat med Sam, min kontaktpersons son. Är hellre uppe sent och umgås med någon än att vara uppe tidigt och inte ha någon att prata med. Igår drog han med mig till ett internetcafé. Han sa att det var här alla nördar hängde, men att det var stört kul. Så vi satt och spelade Starcraft 2 till klockan halv 2 något med en kompis till honom. Det var roligt, även om jag inte var speciellt bra. Hans kompis tyckte dock att jag var RAD som spelade Starcraft. Rad är en förkortning av radical, och betydde enligt Sam att man var awesome! Så det var ju roligt.

En sak som är fett coolt är att det finns stört mycket olika djur i närheten, och ändå bor jag i ett villaområde. Dom har en hökunge på tomten, massvis med ekorrar, förra året såg dom ett lodjur som sprang på deras staket med en unge i munnen, korpar på gatorna, grizzlybjörnar i skogen i närheten samt prärievargar vid tennisbanan, seriöst, hur coolt är inte det? Förutom det hade dom en mus som bodde i hörnet på internetcafét bakom Sams dator.

Om bara en vecka ska jag träffa alla andra utbytesstudenter. Jag trodde att det var den femtonde, men det är redan den trettonde! Underbart! Vi är borta hela helgen, och om jag har fattat det rätt så ska vi bo i några scoutstugor. Efter det verkar det som att jag ska flytta in hos min första värdfamilj, Bill och Karen Keech. Dom bor bara tre kvarter från bussen som tar mig både till skolan och närmaste mall, utan byten, så det är galet awesome. Bill är president i rotaryklubben, så om jag har tur kanske det kan ge några fördelar! Klubben är rätt stor, ca 150-200 pers som kommer på varje möte, och på tisdag jag presentera mig och så, så det ska ju bli trevligt, även om jag inte är van vid att prata inför så många som jag inte känner. Hoppas att jag inte gör några konstiga felsägningar bara, som jag lyckades göra på hotellet på Arlanda när jag pratade med en tjej från Brittish Columbia. Jag råkade säga gay istället för guy, och det var ju lite lagom pinsamt. Men vi fick oss ett gott skratt i alla fall! Engelskan känns lite stabilare nu, när man har blivit lite säkrare och så. När jag läser upp telefonnummer och sånt så har det redan blivit så att det blir på engelska. På tal om telefonnummer så har jag fått min kanadensiska idag. Den är dyrare än i Sverige, men jag antar att jag klarar mig. Det kostar $25 per månad, men unlimited texting, så det får duga! I sverige brukar jag att betala ungefär 70 eller 80 kronor per månad, och $25 är ungefär 190 kr. Mitt nya nummer är +1 403 667 2065, och jag har redan lärt mig det utantill, så jag är tokstolt!

Idag tog Kathryn, min kontaktpersons fru, mig till den lokala gallerian, the Chinook mall. Hon bjöd mig på en souvlaki med caesarsallad och pitabröd, och visade mig runt. Det fanns tydligen sexton biosalonger där, och en biljett kostar ungefär $12. Förutom det så fanns det en food court, en levisaffär och american eagle. Dessutom fanns det en hel del andra affärer, en karusell och flygplan som cirkulerade runt i taket. Jeansen på levis kostade mellan $70 och $100, jämfört med ca 1000 kr i Sverige. Inte lika extremt som i USA, där dom kostar runt 30, men ändå billigt! För er som inte visste det så får jag $240 av min klubb varje månad, samt alla avgifter inom skolan betalda, så som lagavgifter och så, så jag är mer eller mindre stormrik, och det är jättebra. Jag funderar på att köpa en iPod, eftersom jag hittade en för $100 på ngt som motsvarar ÖB. Det är ungefär halva priset från Sverige, så jag ska nog slå till innan det är för sent!

Idag kommer ett par vänner till familjen över på middag, så det ska bli roligt att träffa dem. Jag har i princip socialt underskott eftersom det knappt finns några jämnåriga. Sam jobbar till halv 5, och Victoria, deras dotter, är i Vancouver tills på söndag, så jag har ganska tråkigt på dagarna. Eftersom jag har ett nummer nu kan jag snacka med kompisar och så. Nu är det bara kompisarna som saknas, men det lär jag få om en vecka, när jag träffar utbytesstudenterna. Jag undrar om man kommer känna sig fett desperat efter nya kompisar. Ingen där kommer att känna någon, så det ska bli roligt att börja om från början eller vad man ska säga, ungefär som första dagen på gymnasiet. Det ska bli spännande! Jag är riktigt taggd! Det är höjdpunkten fram till att skolan börjar, utan tvekan!

Nu får det räcka för idag. Vill ju ha något att skriva senare också!

See ya

Björn

Äntligen framme!

Nu, äntligen har jag landat! Igår klockan halv fyra svensk tid landade jag på Calgary International Airport efter en 17 timmar lång flygresa. På planet från Stockholm till Chicago fick jag sitta ensam, och det var ju lite trist. Eller, helt ensam satt jag ju inte, men alla andra utbytesstudenter satt ett par rader bakom mig. Men misströsta inte! Jag fick sitta brevid en amerikansk herre som hade bott i Sverige dom senaste 40 åren, och vi pratade en hel del. Jag fick bland annat reda på att han var psykoterapeut och att Kanada är ett mycket bättre land än USA, så det var ju trevligt att höra! Han flyttade för 40 år sen för att han inte ville att hans barn skulle växa upp i ett land som USA. Stor del av tiden sov han dock, och jag hade lite svårt att sova. Jag menar, kom igen, försök att få ett barn att sova natten innan julafton! Dom andra utbytesstudenterna påpekade att jag blev bästa vän med alla jag pratade med. Vet inte riktigt om det låg så mycket i det, men det var nog en komplimang!

När jag kom ut från imigration på flygplatsen i Calgary så såg jag att det bara var ett par väskor på bandet, och tänkte att det var lite märkligt. Men jag väntade, och upptäckte att det inte kom några fler väskor. Den var alltså kvar i Chicago, underbart! Så jag gick ut från flygplatsen och mötte Wing-Kee, min kontaktperson. Han var där med 3 andra från Rotary som välkomnade mig! Min familj är hur snäll som helst. Jag bor hos min kontaktperson. Han har två barn, Sam och Victoria. Sam är 18 och Victoria är 15. Henne har jag inte träffat än, eftersom hon är i Vancouver, och borde komma hem om ett par dagar, och det ska bli kul! Eftersom jag inte har fått min väska än så köpte jag mina första, och förhoppningsvis sista, kläder på Superstore. tre par kallingar, tre par strumpor och en t-shirt! Är riktigt stolt över mitt förvärv. 25 dollar gick det på, alltså typ 150 kr. Känns ändå överkomligt, eftersom det var ett lönnlöv på tröjan! Om 10 dagar något får jag träffa dom andra utbytesstudenterna, och det ska blir skitkul! Vi skulle åka till en nationalpark och vara där ett par dagar. Sen börjar skolan också om en månad, och det är nog första gången jag riktigt längtar till att skolan ska börja. Ska bli härligt att träffa lite folk i min ålder som jag kan prata med och så.

Hoppas att väskan kommer imorgon! Har bara en timmes batteritid kvar på datorn, så jag behöver min laddare! Kanske bäst att jag packar ihop den då så att jag har lite till imorgon också!

Natti natti!

Björn

Väskan är packad

Nu börjar det verkligen dra ihop sig. Om två och en halv timme åker jag till Arlanda för att träffa alla andra utbytesstudenter. Vi kommer att åka tillsammans imorgon bitti till Chicago, för att sedan dela på oss och åka åt olika håll. Det ska bli riktigt roligt, och det är skönt att slippa flyga själv. Om man måste flyga i 10 timmar är det alltid trevligt med sällskap för att man inte ska bli uttråkad. Det börjar kännas lite nu att jag faktiskt ska åka. Jag är till exempel vrålhungrig, men har ingen egentlig matlust. Jag verkligen bara sitter och väntar på att klockan ska bli 5 så att vi ska sätta oss i bilen. Tiden går långsammare nu än på julafton när man var liten, men ändå är inte känslan densamma. Nu längtar jag inte på samma sätt. Jag har verkligen ingen aning om vad jag har gett mig in på, och jag har inga som helst förväntningar på hur mitt år kommer att se ut. Jag har verkligen ingen aning, och inga gissningar.

De senaste dagarna har det blivit många och tråkiga farväl. Igår kväll var jag på Kanaan för att ta farväl av några av mina absolut närmaste vänner, som jag har kommit väldigt nära under det här året, och ändå har jag inte kännt någon av dom längre än ja, ett år. Det hinner hända mycket på ett år, och jag vet inte hur varken dom eller jag kommer vara när jag kommer hem. Det är någon som gör mig nyfiken, och lite spännd. Man formas ju av sitt umgänge, och mina vänner i Kanada kanske kommer att vara helt annorlunda från mina vänner här hemma, så jag kanske kommer att vara en helt annan person. Men det är något tiden får utvisa, och det är något vi märker när jag kommer hem. Just nu värker hjärtat för alla de nära och kära som jag åker ifrån. Alla de vänner som jag inte kommer kunna krama om eller se på ett helt år. Det känns tungt, men med största sanolikhet kommer jag att ha det grymt roligt borta i Kanada, och allt som känns dystert nu kommer förhoppningsvis att vara ett minne blott då.

Peace

Björn

Oh, the irony

Precis som det börjar ljusna ute så blir det världens mörker för mig. Hade precis skrivit klart inlägget och trycker "Spara & publicera", så loggas jag ut och inlägget försvinner. Snacka om att det kändes lite tungt.

Det viktigaste från dagen var väl ändå att jag träffade Helena och Emmy, samt att jag hann träffa Teresia lite snabbt också! Vi drog och badade vid tretiden idag och stötte på Teresia på vägen, och tog henne med oss. Teresia drog sen hem till sitt för att packa inför sin kanottur medan vi andra tre började fundera på middag. Eftersom vi hade cyklat hela vägen dit tänkte vi att det var lika bra att kompensera för cykelturen, så vi trampade iväg mot Nockan för ett riktigt skrovmål! Efter att Helena lämnade oss senare på kvällen bestämmde jag och Emmy oss för att vi skulle promenera en bit. Den lilla biten slutade med att vi traskade runt i västerort i 5 timmar, ända till klockan var ett på natten. Vi pratade om allt och inget, seriösa och oseriösa saker. Min farmor brukade alltid säga till mig när jag var lite parvel, att man pratar så bra när man går, och jag kan inte annat än att hålla med till hundra procent. Emmy påpekade samma sak idag, och det fick mig att tänka på det. Dom allra bästa prommenaderna är på natten, helt klart! Det är något med natten som gör att man verkligen kan prata om vad som helst. Samma sak är det när man chattar med någon. Det är alltid på natten man pratar om dom viktigaste och mest allvarliga sakerna. Dessutom tycker jag att det är stört härligt att det är, bortsett från gatlampornas ljus, helt kolmörkt ute. Själva känslan är helt oslagbar, och det blir inte sämre av att det är knappt en kotte ute. Eftersom Emmy har sagt att hon inte läser min blogg så kan jag passa på att berätta vilken härlig tjej hon är, så slipper hon bli generad. Emmy är en helt underbar tjej, och jag är otroligt stolt över att känna henne så pass bra som jag gör, det är inte alla som har det privilegiet. Att jag ibland verkligen öser mina problem över henne, och hon kommer alltid med goda råd och kloka åsikter. Snacka om att jag kommer sakna den tjejan nästa år.

På tal om det så är det här näst sista natten jag sover i min egen säng. Egentligen tycker jag inte så mycket om det, för det är inget jag direkt reflekterat över. Jag tycker inte så mycket alls om att jag ska resa, det känns så konstigt. Jag antar att det fortfarande inte har sjunkit in ordentligt än, utan det lär ju komma på planet när jag väl sitter där. Jag har i och för sig aldrig varit någon som har fått resfeber och så, och det känns inte riktigt som jag. Något som inte heller känns som jag är hemlängtan. Jag har ju aldrig varit borta så länge att jag borde ha fått hemlängtan, men jag känner verkligen inte igen mig i situationen som många beskriver, men vem vet, när allt därborta bara är vardag igen, och inget är direkt nytt, men ändå är det mer tryggt och bättre hemma i Sverige. Då kanske man känner att det faktiskt skulle vara skönt att vara hemma. Just nu har jag ju faktiskt min egen säng, så det är nog bra att passa på att sova lite i den medan jag fortfarande kan, det är trots allt ganska skön

Sov gott!

Björn

Bloggpulande och regn!

Idag skulle sista rugbyträningen för mig i Sverige ha varit, men den blev inställd. Misstankarna kom när jag pedalade dit vid 10 i 6 och jag upptäckte att jag var ensam där. Jag tyckte att det kändes lite märkligt, men ett par minuter senare kom en grabb jag aldrig sett förut. Han bodde tydligen i Peking, men var hemma i Sverige på semester. Han presenterade sig som Isak och vi pratade en del om laget, och om hur det var i Peking. Senare kom en tredje grabb och anslöt sig till oss. Vi väntade, och tillslut dök Richard, en av våra tränare och sa att det antagligen inte blir någon träning eftersom vi var för få. Det var kanske inte riktigt detta slut jag hade väntat mig på mitt rugbyspelande i Sverige, men lika glad var jag ändå för jag fick ju mig en cykeltur på en mil! Det är inte varje dag, och sånt borde man ta vara på! Förutom att cykla så har jag pulat massvis på min blogg utan att egentligen lyckas åstadkomma något. Jag fick upp en presentation av mig själv som ni kan se till höger, och lyckades tillslut att få länkarna svarta med mycket hjälp av Jonas. Tack Jonas!

Nu på kvällskvisten kom det ett par droppar regn, vilket ledde till en konversation med Nina om just, regn. Vi var båda överens om att regn har en hög mysfaktor! Regn är faktiskt helt underbart. Antingen kan man sitta inne och höra hur det smattrar mot rutan så att man kan njuta lite extra av att vara inomhus. Regnsmatter höjer helt enkelt mysnivån med minst tre på en 10-gradig skala! Sitter man inte inomhus kan man vara utomhus, (no shit Sherlock!) och njuta av att man är ute i regnet och känna hur håret blir blött och vattnet rinner ner i ansiktet på en. Vissa dårar gillar ju att bada då, men man kan även göra annat, så som lerbrottning, kyssas och kvällsrpomenader. Nina föreslog att vi skulle springa ut i regnet någon gång när jag kommer hem, och jag är på! När hon sa det kom jag av något outgrundlig anledning att tänka på blöta t-shirts och bröst. Jag gillar bröst! Men vilken gör inte det liksom. Visst, ett par som inte är lagda åt det hållet kanske inte gör det, men den absoluta majoriteten gör nog det. Bröst måste helt klart vara människans snyggaste kroppsdel, och ändå har bara hälften av jordens befolkning en uppsättning, om man inte räknar med alla människor som har gått och anlagt chipstuttar alltså, men dom är inte en lika vacker syn som ett par kvinliga bröst! Hur tänkte gubben på molnen där egentligen? Eller handlar det kanske om tillgång och efterfrågan? Eftersom tillgången av bröst är mindre än tillgången på underarmar på kanske efterfrågan på bröst är större än efterfrågan på underarmar! Han kanske tänkte riktigt bra till och med. Kvinnofolket kanske har dom för att locka oss stackars vilseledda män med. Det är i och för sig ganska praktiskt, att eftersom om dom inte lyckas locka oss med något så blir det inga barn. Och blir det inga barn så blir det inga nya små människor. På så sätt kan jag försvara min besatthet av bröst med att det är en överlevnadsinstinkt för hela människosläktet! Därför hade jag tänkt att fortsätta vara besatt av bröst ett bra tag till, eftersom det är helt legitimt. Till råga på allt är dom lena och mjuka också, bättre än så blir det inte. Det är ju förväl att det är sommar i alla fall, så att kvinnofolket inte har så mycket kläder på sig!



Idag är det alltså fem dagar kvar tills jag åker, och det börjar kännas lite häftigt! Jag åker alltså ut på kvällen på måndag för att gå på informationsmöte och sedan sova över på Arlanda. Där kommer jag att träffa alla andra som åker med Rotary, och det ska bli skitkul! En av tjejerna har redan lagt till mig på MSN, så en har jag växlat ett par ord med i alla fall, det är ju trevligt. Det är skönt att jag slipper flyga ensam, för det skulle bli hemskt tråkigt. Jag är på resande fot i 17 timmar, och så duktig är jag inte på att underhålla mig själv. På tal om att resa på sänder jag en tanke till Kerstin som åker imorgon bitti. Hon ska vara 5 på flygplatsen, så jag har verkligen medlidande med henne. Lycka till Kerstin hoppas att du får ett helt underbart år i Colorado!

Sincerely yours

Björn

Design!

Jag har en design till mig blogg! Jag är så sjukt stolt över mig själv för att jag har orkat att söka lite på internet för att hitta en guide där man lär sig, så att jag kunde byta ut min ickedesign! Ser ni min fina grej högst där uppe? Header kallas det visst. Jag har gjort den själv! Jag hittade en bild på internet som jag justerade lite och skrev lite på, och wips så hade jag mig en sån där header, är det inte underbart? Nu återstår det bara att lista ut hur den där menyn på sidan fungerar och kolla om jag kan göra något åt den också. En presentation skulle ju kunna vara trevligt om det skulle råka trilla hit någon som inte vet vad jag är för grabb. I den skulle jag ju kunna skriva att jag ska åka till Kanada och att jag har den här bloggen, och ah, eh, typ det, finns väl egentligen inte så mycket mer av intresse. Kan skriva mitt nummer också så kanske någon trevlig prick ringer upp mig och vill lära känna mig! På tal om det så släppte vi i en flaskpost när vi var ute och seglade. I flaskan fanns en kontaktannons till oss samtliga fyra grabbar som fanns på båten. Tyvärr har ingen ringt än, men den kanske ger utdelning så småningom! Vi får hålla tummarna för att den inte blev överkörd av en finlandsfärja, sönderslagen mot stenarna eller helt enkelt upplockad och slängd, visst vore det tragiskt? Hur som helst väntar jag ivrigt på ett samtal, även om hoppet börjar falna så har det inte lämnat mig helt än!

Packningen går sakta men säkert framåt. Nästan alla kläder är tvättade så snart är det dags att se över vad som ska lämnas kvar och vad som ska få ligga kvar i väskan. En het gissning är att det blir en tjocktröja eller två som får stanna hemma + ett eller två par jeans. Sånt väger mycket och tar mycket plats. Förutom det är jag i stort sett färdigpackad och snart redo att åka! Min presentation av mig själv och Sverige fortskrider ännu långsammare och, får vi då anta, även ännu säkrare. Jag har fått med ett gäng bilder av mina vänner och ett par punkter om Sveriges geografi! Så engagerad och arbetsvillig har jag varit idag, såhär på sommarlovet. Är riktigt stolt över mig själv i tanke på att det där med power-point känns lite som skolarbete och nästan som att det vore under tvång. På tal om snart redo att åka, så är väl det ganska bra att jag är det, eftersom jag åker om sex (6!) dagar! Det känns lite märligt. Eller, egentligen är det inte själva faktumet att jag ska resa som är märkligt, utan det är det att jag inte tycker att det är speciellt märkligt som är märkligt. Jag har planerat den här resan i ungefär fjorton månader, så man tycker ju nästan att jag borde vara i upplösningstillstånd och extas över att jag ska åka iväg, men så är det tydligen inte. Jag tar det helt enkelt med ro och tänker att allt blir som det blir och förväntar mig inget. Många andra som jag har pratat med har en vansinnig utbytesmania vid det här laget och kan inte sitta still. Andra får resfeber och vill inte åka. Antar att det inte har sjunkit in riktigt än, och att jag inte har fattat vad jag ger mig in på. Men sån är jag, jag förstår aldrig något innan det är försent, och då är det ju som sagt, försent. Låt oss hoppas att allt detta slutar bra!

På lördag ska jag på kombinerad 18-årsdag och avskedsfest hos en annan Björn. Han bor borta i Vallentuna och ska åka till Brasilien samma dag som jag far iväg till Calgary. Det lär bli asroligt! Dessutom får jag träffa mina kära vänner Emilia och Jonathan, som också är utbytesstudenter, härligt! Jonte ska förövrigt bo i Edmonton, bara 30 mil norr om Calgary! Har jag lite tur kan jag nog hälsa på honom, om min kontaktperson och min familj tillåter mig. Det ska tydligen gå bussar mellan, så svårt är det absolut inte att ta sig dit! Bra va?

Här i dagarna tänkte jag vara en smula nationalistisk såhär lagom innan jag åker till Kanada och ta och köpa mig en svensk flagga! En stor en, på cirkus en meter vore ju trevligt! Får se om jag kan införskaffa en sådan. Vore kul att ha en sån på gruppfoton och så med andra utbytesstudenter från resten av världen. Dessutom tänkte jag köpa en kanadensisk en när jag är där borta som alla nära och kära man fått under året kan få skriva på, om kanadickerna nu vill kladda ner sin egen flagga!

Nu kurrar magen! Bäst att jag får i mig något att äta!

Adios amigos!

Björn

Packning! Och annat som inte hör till

Så där ja! Rapport om packningen! Har fått ner typ alla mina kläder. Dessutom ligger presenter, rugbysaker, halsband och hänglås i väskan. Förutom allt detta finns lite annat smått och gott. Men, än kan jag inte säga att jag har vunnit över väskan. Den väger 20 kg, och endel mer ska med. Så jag får nog lämna en del kläder hemma tyvärr. Men jag måste ändå säga att det går ganska bra! Tror inte att det kommer att vara några problem att få plats med allt viktigt! Det svåra lär ju bli att lyfta den sen, för mina armmuskler är ju inte speciellt mycket att skryta med om jag ska vara helt ärlig mot mig själv. Visst, bruna är dom nu på sommaren, men ändå rätt tunna.

Idag var jag förbi hos Hällström med Nina och Sofie och hämta upp våra cyklar som vi lämnade där i förrgår! Han var tydligen inte hemma, så vi klampade in på trädgården och plockade cyklarna med oss! Nina plockade cykeln med sig bokstavligt talat eftersom hon hade glömt nykeln hemma. Efter ett telefonsamtal och lite hederligt bedjandes och bönandes och en kvart kom hennes kära mor med cykelnyckeln! Tur var väl det eftersom det hade varit jobbigt att bära cykeln hela vägen till Sundby! Vi tog en sväng förbi Solviksbadet och plockade upp en handduk som jag kände igen och inte hade hittat i väskan i förrgår! Jag hade alltså glömt kvar den där, illa va? Vi passade på att köpa varsin glass och sätta oss på stranden när vi ändå var där! Där såg vi en tjej som hjulade ner i vattnet från bryggan, det var stört coolt! Så vill jag också kunna göra en dag! Men just nu får jag ta och nöja mig med att dyka med huvudet före och en nästan-hela-varvet-runt frontflipp! Lite nöjd är jag med det ändå! På vägen hem tog vi en sväng förbi ICA och jag snubblade över en låda wienerbröd med en lapp där det stod: 1 för 8:90 eller 2 för 10! Det var alldeles för bra för att missa! Så jag högg en påse och proppade den full med 8 stycken! Tänkte att det var lika bra att göra slut på mina sista svenska slantar, dom kommer jag ju ändå inte att behöva. Förutom alla dessa wienerbröd köpte jag dessutom en kiwi! 3 kronor, vilket kap!

Igår hade jag min avskedsfest! Det var väldigt roligt även om det var tråkigt att jag inte kommer se många av mina vänner mer innan jag kommer hem igen. Vi var runt 10-15 något och satt på en klipphäll på Kanaan med ett par filtar och bara pratade och umgicks. Ett bad hann vi också med, så det var fett härligt! Alla badade inte, men ett par stycken. Dessutom fick jag presenter, det var väldigt otippat. Av Sofie fick jag en tröja med Björne på framsidan, som alla sen fick skriva på, det var väldigt uppskattat! Carro gav mig en låda med egenplockade bär och lite färdkost på flyget, också helt underbart! Av Nina fick jag två vänskapsband, för att jag ska tänka på henne och för att visa att hon är min wingman! Hällström gav mig ett armband av seglargarn som ska smältas fast runt handleden, stört coolt och ska fixas snarast! Jag blev tokglad och det förgyllde verkligen hela kvällen. Tack grabbar! Kärlek på er!

Idag var det kanske sista gången jag träffade Nina innan jag åker, tråkigt! Att det ska dröja ett helt år innan man ser den snyggingen igen, tråkigt! Tycker absolut att jag borde ha pratat mer med tjejan tidigare! Vi träffades ju ändå första gången på höstlovet, kom igen, tjejen är ju störtskön! Får bli desto mer när jag kommer hem istället. Och det ser jag fram emot!

Dags att damma av bloggen!

Nu är det nog dags att damma av bloggen en smula tror jag, har inte skrivit på tre (3) månader! Inte helt okey. Men men, nu är det dags att skriva lite i den! Det är ju trots allt dags att åka strax. Om 9 dagar är jag ute på Arlanda och försöker antagligen fortfarande förstå att jag ska åka till Kanada. Det känns lite märkligt, har fortfarande inte tänkt så mycket på resan alls. Jag menar, många av mina vänner har jag sett för sista gången på ett år, och morfar blev så tagen när han kom på att det var sista gången idag han såg mig innan jag åker. Så imorgon ska vi ses igen och säga hej då ordentligt. Imorgon ska jag också säga hej då till min bror och hans flickvän, samt en hel drös med andra människor. Imorgon ska jag nämligen ha min avkedsfest tillsammans med Kerstin på Kanaan! Det ska bli skitkul, även om det är många som inte kan komma. 70 stycken har inte ens svarat, så ah, får se om någon av dom dyker upp, det vore ju hemskt trevligt! Vi får väl hoppas på att det blir bra väder i alla fall! Det verkar som att det inte regnar, så det är ju kalas! På tal om regn hade vi spöregn idag hela kvällen! Det var underbart, och jag kände verkligen hur endorfinerna sprudlade, så jag och ett gäng spårade människor drog och badade! Efter en halvtimmes cyklande i badkläder och ösregn kom vi till solviksbadet och slängde oss i! Det var hur kul som helst ända tills det blev kallt och inte lika roligt längre. Någon kom det den helt ypperliga idén att vi skulle dra hem till Hällström och basta. Sagt och gjort, när vi vadat fram på vägarna i Ålstens asfaltsdjungel en bra stund kom vi till vårt mål! Bastun var redan uppvärmd och Emmy slängde sig in i bastun med huvudet före med tjocktröja och allt! Kall tjej AB! Måste säga att det var en jävligt bra kväll, om ni ursäktar franskan! Tack grabbar (och tjejer, men ni får kallas grabbar idag)!

Jaa, vad har jag hittat på sen sist då? Det är ju massor! Sicken tur att minnet är bra men kort, och att jag inte kommer ihåg allt! Då hade ni (du) allt fått att läsa! Kan säga att jag kom hem från Halland idag, och att jag har haft det väldigt trevligt där nere! Vi brukar hyra ett ställe där nere 3 veckor varje sommar och bo där med mormor och morfar. Vi tar 10 dagar så tar min moster de andra 10! Skönt att man slipper vara där alla 3, det hade blivit väldigt segt, och jag hade antagligen fått socialt underskott. Så blir det när man är ifrån sina kära vänner allt för länge! Innan dess var jag på Emmys land, och det var sjukt härligt! 6 dagar med att bara vara, och verkligen inte behöva göra något alls. Underbart! Höjdpunkten var nog när jag och Erik knäckte en öl och satte oss vid strandkanten och beundrade utsikten! Bajern, bärs och rakade brudar, eller vad är det man säger? Fast bajern kan fan få vara! Jag skulle nog säga att vi alla fyra har svart bälte i hjärter nu i alla fall! Ett roligt kortspel, som tyvärr blev lite uttjatat, men duktiga blev vi! Man skulle ju kunna tro att allt det roliga tog slut här, men, det gör det inte! Härligt va? Förutom att vara på Emmys land och Halland har jag dessutom hunnit med att segla, vara på Hällströms land och på Helenas land! Tyvärr är ju minnet lite dimmigt från försommaren, men seglingen kan jag berätta om! Det dåliga minnet beror inte på överdriven alkoholkonsumtion utan snarare på funderingar som jag ska återkomma till senare! Men, åter till seglingen! Jag, David, Felix och Jonas lättade ankar med S/S Conforlina och begav oss iväg på en alldeles rekorderlig seglats. Vår proviant bestod av skogaholmslimpa och mjukost i olika färger och former, så vi slapp gå hungriga! Till detta dracks det naturligtvis burkvis med cola! Under denna seglats skickade vi kontaktannonser på flaskpost, bokstavligt talat spelade skjortan av ett gäng uppsalatjejor på poker och skrev legendariska berättelser i loggboken. Dom var helt otroliga, inte för att skryta, våra skriverier var nog dom bästa jag någonsin läst! Men då har jag inte läst många loggböcker. Men! Bra var dom.

Tillbaka till mina funderingar! Jag har upptäckt att jag funderar rätt mycket. Kan ligga på stranden och tänka en stund, för att sen börja disskutera något med mitt sällskap, som till exempel sen ultimata politiska ideologin för att få ett samhälle att fungera så effektivt som möjligt, om det finns fler stjärnor i det synliga universum än sandkorn i sahara, eller helt enkelt bara vad mjölkpaket heter på tyska. Jag vet inte varför jag gör såhär, men det är ganska trevligt! Håller hjärnan igång och är väldigt intressant! Ibland kanske man rent utav kommer fram till något! Som tillexempel att mjölkpaket heter Milchtüte på tyska, alltså mjölkpåse, eller att universum faktiskt har 11 dimensioner, så att det inte går så bra att försöka förstå hur stort det är. Ibland skulle man allt kunna behöva ha hårdvaruuppdatering. Seriöst, varför ha en hjärna som bara kan uppfatta 3 dimensioner + tid när det tydligen finns 11 + tid! Äh men kom igen nu Gud, lite bättre kan du! Snart ska du väl försöka kränga en dator med ett RAM-minne på 256 KB? Vem vill ha en sån? Nääe, skärpning! Hoppas att det kommer med nästa patch, vore rätt coolt!

Nu har jag nästan nött bort bokstäverna på tangentbordet, så det får räcka för idag. I nästa inlägg kommer jag att berätta om hur jag ska brottas med morfars sydamerikaväska och försöka få ner alla grejer jag ska ha med i den! Det ska bli spännande, återkommer om vem som vinner! Ah, shit, blir ju nästan som en cliff-hanger, ni (du) kommer ju sitta som galningar och uppdatera sidan var femtonde sekund i väntan på nästa inlägg, men den som väntar på någon gott väntar aldrig för länge som mormor brukar säga! Senast tog det ju nästan 3 månader, men så lång tid ska det nog inte ta den här gången! Dessutom ska det pratas om design på bloggen. En sån vore ju trevligt. Det jag har just nu är ju närmast en ickedesign, så vi får konsultera någon expert! Missa inte nästa inlägg!

Peace out!

Bönan

Ett två, ett två testing!

Okey, det är med blogg kommer att kännas stört skumt! Visst, jag gillar ju att prata vitt och brett så att alla hör mig, men ändå, är det inte lite som att skriva en dagbok som alla kan se? Eller, typ som facebooks statusuppdateringar som dom egentligen ska vara, så att man faktiskt får plats att skriva lite, istället för att bara skriva att man dricker en kopp te eller ngt.

Antar att jag ska skriva vad om vad jag har varit med om idag, lägga upp omröstningar och skriva dagens outfit etc etc? Nääe, känns inte riktigt som min grej. Beslut kan jag fatta själv, och jag har ingen outfit, jag tar bara på mig kläder! Så vad som ska stå i inläggen har jag ingen aning om, antar att det bara är att make up as it goes! Så i tisdags skulle jag kunna ha skrivit att jag drog och badade med Helena och Sofie på lunchrasten, för att sedan bli biten av en gräsand i tårna när man ligger och solar, men nu är det ju inte tisdag idag, så jag skriver inte det.

Om tre och en halv månad bär det av till Kanada! Det ska bli stört roligt! Har funderat en del på om jag är dum i huvudet eller ej, som bara drar och lämnar alla mina kompisar här hemma, i 11 månader! Jag kommer sakna allihopa så stört mycket! Jag menar, tänk om alla i Kanada bara är allmänt osköna, eller om jag kommer att bo hos ett gäng vilsna indianer i sälskinnsbrallor i en igloo! Okey, det hade varit riktigt coolt, men ändå! Jag kan ju råka ut för vad som helst! Nu när jag tänker efter så är jag nog rätt dum i huvudet. Jag gör vrickade grejer hela tiden känns det som! Jag inte bara gör dom själv också, utan jag lurar med mina stackars vänner på mina upptåg också! Stackars satar...

På tal om dum i huvudet så tycker jag att Diesels reklamkampanj den här våren/sommaren är helt underbar! Den som kom på den borde helgonförklaras och få ett monument rest över sig! För dig, eller kanske eventuellt er (vet inte riktigt hur många som kommer att läsa mina nerklottrade tankar här), som inte vet vad den vill förmedla så räcker faktiskt två ord! Be stupid! Det är allt som står i hela tidningen som jag hittade på K-fem!

"Smart may have the plans, but stupid has the stories."

"Stupid, you see, is the relentless pursuit of a regret-free life."

Så, basically, man ska inte tänka så mkt, utan bara göra, osså får man se sen om det var en bra idé eller inte. Oftast ångrar man sig för att man inte gör ngt, inte tvärtom! Jag har märkt att den här tidningen har präglat mitt sätt att vara rätt mycket, till och med innan jag hittade den! Det är coolt! Full med bra citat och spårade bilder! Precis så som jag vill ha det!

Men nu är det nog dags att krypa kojsen! Finns en tag imorgon också (som tur är) är den är jag stört taggad på! Valborg, och ska träffa massor med härligt folk och bara ha roligt! Även om jag borde ta mig hemåt tidigt, så att jag orkar rulla mig ur sängen lagom till träningen! Men i alla fall, det var allt för mig idag, och allt för mitt första inlägg!

Simma lugnt, over and out!

Björn

RSS 2.0